Cirkelmodellen

När jag valde att ge mig i kast med ASL funderade jag kring hur vi skulle skriva texter och läste bl a Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet utgiven av Skolverket och läste om cirkelmodellen och genrepedagogiken. Jag har utgått från deras modell på sidan 89.

De fyra faserna i modellen:

1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet.
2.Studera texter inom genren för att få förebilder.
3. Skriva en gemensam text.
4. Skriva en individuell text.

Därefter läste jag Gibbons och har nedan skrivit ner lite tankar från den boken.

 Gibbons. Lyft språket Lyft tänkandet Språk och lärande.

Huvudinnehåll/viktigaste informationen i texten?

Det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever. ”Att våra elever har obegränsad potential.” (s 25) Undervisningen ska vara inriktad på utveckling av språk, litteracitet och ämneskunskaper samtidigt. ( s 27)

Gibbons ”Alla ämneslärare bör betrakta sig själva som lärare med ansvar för språket i sitt ämne.” (s 84) Att integrera språkliga aktiviteter i ämnesundervisningen. Gibbons ger många tips detta sid 105-122.

Vygotsky anser att lärande är främst en samarbetsaktivitet som äger rum i en viss sociokulturell miljö. Wells säger ”Vilka vi blir beror på vilket umgänge vi har och vad vi gör eller säger tillsammans.” (s 42)

Kognitiva krävande aktiviteter

1.      Arbeta med ämnesrelaterade begrepp och tankar som en ämnesexpert

2.      Omvandla kunskap för nya sammanhang, andra syften och till annan målgrupp

3.      Göra kopplingar mellan praktisk och teoretisk kunskap

4.      Arbeta med utvecklande samtal dvs samtal kring de centrala principerna i ett ämne, kommunikationen är dubbelriktad och djupgående

5.      Göra kopplingar mellan talat och skrivet språk och försöker skapa mening i det ämnesspecifika

6.      Skaffa sig ett kritiskt förhållningssätt till kunskap

7.      Använda sig av metaspråk (språk om språk)

Gibbons påtalar vikten av att bygga broar mellan det vardagsrelaterade språket till det mer abstrakta. (s 89) Använd konkreta exempel som är välbekanta. (s 94) Textsamtal behövs när skolans texter fyllda av nominaliseringar och nominalgrupper. Intressant blir då att tänka på undervisning a´la Janus. (s 100-105) Gibbons ger exempel på hur detta på sid 125-157 där hon ”hävdar att läsaktiviteter bör bygga broar till texten som eleven läser för att de ska bli skickliga på att läsa”. (s 157)

I kapitel 6 beskriver Gibbons hur lärare kan stötta skrivutvecklingen. Författaren menar att vi som lärare måste kunna de olika språkliga dragen hos de olika genrerna för att vi ska kunna stötta våra elever. Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning beskrivs på sid 170-187).

Gibbons beskriver lärarledda samtal med autentiska frågor som ett språkutvecklande arbetssätt i kapitel 7 s 190-216. Traditionella klassrumssamtal kan ändras så de blir mer språkutvecklande.

Gibbons skriver ”Att samarbeta med kollegor kan vara ett bra sätt att förstå vilket språk och vilka genrer som är centrala i ert ämne.”