Lärande

Som lärare brinner jag för att mina elever ska bli ägare av sin egen utveckling. Jag vill att eleverna ska kunna se sin utveckling.


Forskning för klassrummet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, Skolverket

Kapitel 1

En professionell lärare har ett gott professionellt omdöme och använder sin egen erfarenhet och kunskap om didaktik, har en god orientering i ämnet, har kunskap om elevernas förkunskaper och vet hur man leder en grupp. Vägen fram till att bli en sådan lärare går över många både lyckande och misslyckade försök. I detta experimenterande och utvecklande av sin profession är forskning och kollegiala diskussioner kring forskning viktiga hjälpmedel.

Skickliga lärare jan också i högre grad identifiera väsentligheter i sina ämnen: leda lärande genom klassrumsinteraktion, följa lärandet, ge feedback samt använda sina känslomässiga sidor. En skicklig lärare har kort och gott en varierad undervisningsrepertoar och arbetar mycket med relationer.

Läraryrket innehåller en mängd tyst kunskap. Den tysta kunskapen måste därmed verbaliseras. Den bör efter ha prövats kollegialt även dokumenteras för att tillvaratas och bli en viktig del i lärarnas samlade erfarenheter för att undvika att lärare om och om igen ska behöva” uppfinna hjulet”.

Beprövad erfarenhet är systematiskt prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många.

Det kan vara på sin plats att understryka att varken vetenskap eller beprövad erfarenhet ger enkla lösningar på de utmaningar som finns i en skola eller har bestämda svar på hur man ska handla i ett enskilt klassrum.

Vetenskap och beprövad erfarenhet kan alltså fungera som referenspunkter med vars hjälp man kan reflektera över sin verksamhet, vad man gör och varför man gör det. Om man inte vet vad man ska göra i en viss situation kan det naturligtvis vara bra att i första hand prova det som det finns bevis för kan fungera.

Kapitel 2

Det är viktigt att hela tiden sätta elevens lärande i centrum liksom att förmå eleven att ”hitta” sitt eget lärande.

Svenska lärare tillbringar allt mer tid med att tala om för eleverna hur de ska arbeta men talar allt mindre om vad de ska lära sig.

Eget arbete i undervisningen drabbar framförallt de elever som har svårast att klara skolans krav och de elever som inte kan få så starkt stöd hemifrån.

En skicklig lärare är en tydlig ledare för det lärande som pågår. Exempel på verktyg för att stärka den lärarledda undervisningen är

 Att läraren använder bred och varierad repertoar av undervisningsmetoder

 Att läraren skapar ett dialogklimat

 Att läraren skapar trygghet och ser varje elev

 Att läraren uppmuntrar erfarenhetsutbyte mellan elever

 Att läraren använder formativ bedömning

Det är centralt att en lärare har uppsikt över och ansvarar för lärprocesserna och synliggör dem både för sig själva och för eleverna och att man väljer metoder efter både vad man ska lära sig och vem det är som ska lära sig samt i vilken situation man befinner sig. Att en lärare har en bred undervisningsrepertoar är en förutsättning för en god undervisning för alla elever.

Kamratbedömning kan användas framgångsriktredan på de lägre stadierna men det är viktigt att introducera kamratbedömning på ett korrektsätt. Nära kopplat till kamratbedömning är självbedömning eller självvärdering där eleven själv bedömer sitt eget arbete.

Formativ bedömning är att hela tiden kartlägga och synliggöra för sig själv som lärare och i synnerhet för eleven var eleven befinner sig i sitt lärande och sedan anpassa undervisningen därefter.

Den viktigaste komponenten för formativ bedömning ska kunna bli lyckosam är ett gott och tryggt arbetsklimat, för alla.

Kapitel 3

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken.

En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på. För att lyckas  krävs enl. Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte ”springer på alla bollar”.

Timperley har utvecklat en modell för professionellt lärande s28. Modellen ställer tydliga krav på ledarskap och organisation. Det är grundläggande att alla som deltar i skolutveckling känner delaktighet eftersom det är just dessa människor som ska genomföra själva förändringsarbetet. Timperley understryker att det bara genom att en förändring sker i ett klassrum som en förändring i elevernas lärande kommer till stånd.

Systematiskt kvalitetsarbete- ha fokus på mål och att systematiskt utvärdera dessa mål för att kontrollera om de når den effekt som man initialt har önskat, dvs. att man når det som var målet/målen.

Processen startar med att lärarna identifierar vilka kunskaper och förmågor eleverna behöver för att nå målen. Nästa steg är att lärarna identifierar de ämnesdidaktiska kunskaper och kompetenser de själva behöver för att hjälpa sina elever att nå kunskaperna och kompetenserna. Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse? Processen avslutas med att lärarna analyserar vilken inverkan det förändrare arbetssätet har haft på elevernas resultat. Fungerade det man provade? Vad är det som har varit effektivt och fungerade bra och vad som inte fungerat så bra? Avgörande för att nå resultatet är att man upprepar den cykliska processen. Man ger sig inte förrän målet är uppnått och man omformulerar problemet till dess målet är nått.

Lesson study/Learning Study

Kapitel 4

Man skulle kunna säga att formativ bedömning sätter fingret på något som bra lärare alltid har gjort- att ta reda på vad eleven kana för att sedan kunna lägga upp undervisningen så att den blir meningsfull och relevant. Det nya och intressanta är att forskning har visat att de aspekter av undervisning som kan beskrivas som daglig och stundlig formativ bedömning har en potential att göra stor skillnad för undervisningens effektivitet. Den formativa bedömningens syfte är att kartlägga och synliggöra var eleverna befinner sig i sitt lärande så att undervisningen kan anpassas efter det. Det som formas är alltså undervisningen. Vad har eleverna förstått? Vad har de lärt sig?

Vad kan jag som lärare göra annorlunda? Vad kan jag förklara på ett annat sätt?

Man skulle kunna se arbete med formativ bedömning som en förflyttning av tyngdpunkten i bedömningen från elevens kunskaper till undervisningens kvalitet.

Den engelska forskaren Dylan William brukar beskriva fem nyckelkompetenser

 Klargöra, förstå och dela lärandemål

 Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, uppgifter och aktiviteter som ger stöd för lärande

 Ge återkoppling som leder lärandet framåt

 Aktivera eleverna som lärandresurser för varandra genom kollaborativt lärande, kamratbedömningar

 Aktivera elever till att bli ägare av sitt eget lärande, genom att arbeta med metakognition och självbedömning.

Formativ bedömning går ut på att läraren kontinuerligt säkerställer vad eleverna har förstått och vilka förmågor de har utvecklat. Formativ bedömning ger en tydlig signal om att ansvaret för lärandeprocessen ligger hos läraren.

Utvecklandet av formativ bedömning underlättas om det sker genom ett kollegialt lärande på en skola där lärare kan hjälpa och stötta varandra och där det finns tid för pedagogiska samtal.

Återkoppling och feedback är ett centralt begrepp inom formativ bedömning. Den bör vara utvecklad på så sätt att den innehåller information som eleven kan använda och den präglas av dialog mellan elev och lärare där fokus riktas på hur eleven ska komma vidare. Rätt sorts återkoppling har stor positiv påverkan på eleven och på elevens förmåga att få syn på sitt eget lärande-självregleringen.

Självbedömning innebär att eleven reflekterar över sitt eget arbete, bedömer om det är i enighet med kunskapskraven och därefter reviderar eller övar mer.

Konkret i klassrummet (tummen upp, exit tickets, handuppräckning, slumpa namn)

När eleverna ger återkoppling till varandra använder de sina egna sätt att förklara, vilket kan ge återkopplingen en annan karaktär än den läraren skulle ha gett.

Enligt Hattie visar en studie att en elevgrupp som omfattas av formativ bedömning i genomsitt lär sig nästan dubbelt så mycket som en som inte får sådan undervisning. En effekt som är mycket stor och som innebär att de elever som arbetar med formativ bedömning har lärt sig motsvarande ett års inlärning mer än en grupp som inte arbetar med det.

Kapitel 5

Barn och ungdomar som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosocial problem. Den starkaste skyddseffekten för unga är ett fullständigt slutbetyg från åk 9. Endast i undantagsfall ska barn och ungdomar sändas till speciella skolor.

Inkludering poängterar vikten av ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Verksamheten bör anpassas därefter för att tillfredställa dessa olika behov.

Nivågruppering Hattie konstarerar att nivågruppering inte har en bra effekt på elevernas lärande och att nivågruppering dessutom har en tydligt negativ effekt för likvärdigheten.

Håkansson och Sundberg hävdar att lågpresterande elever arbetar bäst i heterogena grupper. Detta gäller även de medelpresterande. Högpresterande elever klarar sig bra oavsett grupperingar.

Åldersblandat Vinterek menar att det inte finns något forskningsstöd för att åldersblandade klasser skulle gynna kunskapsutvecklingen på något avgörande sätt.

Acceleration innebär att man låter duktiga elever få arbeta snabbare och med ännu större utmaningar. Eleverna får arbeta med uppgifter som är mer utmanande för dem. En viktig poäng är att de går kvar i en vanlig klass och ger draghjälp åt hela klassen. Detta har visat ha en mycket hög positiv påverkan för högpresterande elever men även för gruppen som helhet.

Forskningsresultat på att kamrateffekter har stor betydelse för elevers resultat. Kamrater påverkar lärandet kraftfullt. En god social miljö är en förutsättning för ett gott lärande och i en sådan miljö har alltså kamrateffekterna stor betydelse. Det innebär att sammansättningen av elever påverkar elevernas inlärning och resultat.

Att känna tillhörighet är centralt och därför är det viktigt att arbetet med relationer och värdegrund alltid är närvarande som en naturlig del i hela skolarbetet.

Kapitel 6

Rektor ska som pedagogisk ledare för verksamheten, utifrån den egna skolans struktur och kultur, driva skolutveckling och säkerställa måluppfyllelse. Det pedagogiska ledarskapet å sin sida innebär att rektor leder processer som hör till frågor med koppling till elevernas lärande och kunskapsutveckling och där lärarnas kompetensutveckling och skolutveckling är i centrum.

Johansson menar att det är viktigt att rektorer är ute i verksamheten och i klassrummen. Det är rektorn som har det övergripande ansvaret för helheten. Med det menas att det är rektor som ska se till att de nationella kunskapsmålen uppnås och att värdegrundsuppdraget följs samt att skolan arbetar på ett likvärdigt och rättsäkert sätt med fokus på måluppfyllelse.

Rektor ska kunna kommunicera innehållet i styrdokumenten med lärarna men även till eleverna. Denna tydlighet och förmåga har visat sig vara en mycket stark faktor för ett bra pedagogiskt ledarskap och en god skolkultur. Elever som undervisas av lärare som förstår och följer styrdokumentens skrivningar uppvisar en bättre måluppfyllelse.

Timperley menar att utvecklingsplaner för lärarna är minst lika viktiga som för eleverna. Hattie menar att en skolledares viktigaste  uppgift är att skapa ett klimat där ”lärare kan tala om sin undervisning, där misstag och fel ses som viktiga lärotillfällen, där man är öppen för att lämna felaktiga kunskaper och missuppfattningar bakom sig, där lärare kan känna sig trygga att lära, lära om och undersöka sin egen kunskap och förståelse om och av undervisning.

Kritisk vän.

Kapitel 7

Det betyder att det krävs långsiktig planering!