Öö

Vår egen ö stod i fokus. Vi lyssnade på Ölandssången och tittade på kartan över Öland. Därefter tittade vi på bilder och analyserade ljudet ö.
Vad ska man då smaka på som börjar på ö? Inte öl, men väl en ört, gräslök. Barnen är så inkörda på arbetsschemat så det går i rasande fart.

Pojkar kan visst skriva!

Det är titeln på en avhandling som jag läste under jullovet 2014. Katharina Andersson har i sin avhandling analyserat texter som  pojkar skrev på de nationella provet 2009 i åk 3. Eleverna skrev fyra texter i olika genrer och Katharina har närläst 231 pojkars texter. Avhandlingens forskningsfråga var ”Hur visar pojkarna sina kompetenser att skriva på det nationella provet 2009?”.

Här är en länk till Katharinas föreläsning om avhandlingen.

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=IVdXz0I3boo

Sociala medier som inspiration

För att inte vara så ensam i mitt dagliga arbete kring ASL, har jag nytta av det vidgade kollegiet i form av Facebookgrupper, Att skriva sig till läsning, En läsande klass, Nya språket lyfter, Pedagoger delar med sig Bedömning för lärande och iPads i skola och förskola.

Hemsidor, Pedagog Stockholm och Pedagog Malmö är riktiga guldgruvor.

Inte minst olika bloggar som Christer Frimans Tangentdansen och Erica Lövgrens följer jag.
Det finns fler .....

Cirkelmodellen

När jag valde att ge mig i kast med ASL funderade jag kring hur vi skulle skriva texter och läste bl a Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet utgiven av Skolverket och läste om cirkelmodellen och genrepedagogiken. Jag har utgått från deras modell på sidan 89.

De fyra faserna i modellen:

1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet.
2.Studera texter inom genren för att få förebilder.
3. Skriva en gemensam text.
4. Skriva en individuell text.

Därefter läste jag Gibbons och har nedan skrivit ner lite tankar från den boken.

 Gibbons. Lyft språket Lyft tänkandet Språk och lärande.

Huvudinnehåll/viktigaste informationen i texten?

Det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever. ”Att våra elever har obegränsad potential.” (s 25) Undervisningen ska vara inriktad på utveckling av språk, litteracitet och ämneskunskaper samtidigt. ( s 27)

Gibbons ”Alla ämneslärare bör betrakta sig själva som lärare med ansvar för språket i sitt ämne.” (s 84) Att integrera språkliga aktiviteter i ämnesundervisningen. Gibbons ger många tips detta sid 105-122.

Vygotsky anser att lärande är främst en samarbetsaktivitet som äger rum i en viss sociokulturell miljö. Wells säger ”Vilka vi blir beror på vilket umgänge vi har och vad vi gör eller säger tillsammans.” (s 42)

Kognitiva krävande aktiviteter

1.      Arbeta med ämnesrelaterade begrepp och tankar som en ämnesexpert

2.      Omvandla kunskap för nya sammanhang, andra syften och till annan målgrupp

3.      Göra kopplingar mellan praktisk och teoretisk kunskap

4.      Arbeta med utvecklande samtal dvs samtal kring de centrala principerna i ett ämne, kommunikationen är dubbelriktad och djupgående

5.      Göra kopplingar mellan talat och skrivet språk och försöker skapa mening i det ämnesspecifika

6.      Skaffa sig ett kritiskt förhållningssätt till kunskap

7.      Använda sig av metaspråk (språk om språk)

Gibbons påtalar vikten av att bygga broar mellan det vardagsrelaterade språket till det mer abstrakta. (s 89) Använd konkreta exempel som är välbekanta. (s 94) Textsamtal behövs när skolans texter fyllda av nominaliseringar och nominalgrupper. Intressant blir då att tänka på undervisning a´la Janus. (s 100-105) Gibbons ger exempel på hur detta på sid 125-157 där hon ”hävdar att läsaktiviteter bör bygga broar till texten som eleven läser för att de ska bli skickliga på att läsa”. (s 157)

I kapitel 6 beskriver Gibbons hur lärare kan stötta skrivutvecklingen. Författaren menar att vi som lärare måste kunna de olika språkliga dragen hos de olika genrerna för att vi ska kunna stötta våra elever. Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning beskrivs på sid 170-187).

Gibbons beskriver lärarledda samtal med autentiska frågor som ett språkutvecklande arbetssätt i kapitel 7 s 190-216. Traditionella klassrumssamtal kan ändras så de blir mer språkutvecklande.

Gibbons skriver ”Att samarbeta med kollegor kan vara ett bra sätt att förstå vilket språk och vilka genrer som är centrala i ert ämne.” 

Åå

Ur Majas alfabetssånger lyssnade vi på Åkervinda som introduktion. Vad kan man smaka på å? Jo, åkerbär men det hittade jag inte så det blev blÅbärssoppa.

Vi analyserade åsna, åtta, år, årstider, tråd, tåg, blåbärssoppa, blå.
I mattelyftet har jag i uppdrag att genomföra en lektion med att barnen ska komma på ett matteproblem och därför ska barnen i par skriva en mattekluring om en åsna.

Jag har också tänkt att det passar bra att repetera år, årstider och månader just på bokstaven å.

Kk

Lille Katt, lille katt vet du att inledde arbetet med bokstaven K.
Vi analyserade katt, ko, burk, kamera, kex (som vi smakade på), kaka, leksakskatalog, sko, pojke, ek, lok, bok och lock.

Jag valde att arbeta vidare med katter. Jag ville kontrastera en faktatext med en berättande text. Arbetet började med att vi såg en film Mitt husdjur Katter. Därefter läste jag flera olika faktatexter om katter. Vi gjorde en mindmap på tavlan. Då var det dags för att skriva en gemensam faktatext i klassen. Vi pratade om hur en faktatext ska se ut. Nästa lektion var det dags för barnen i par att skriva en egen faktatext om katter.
Eftersom det var fakta fick barnen skriva ut var sin fotobild på en katt som illustration till texten.

Nästa moment blev att jag läste sagan om Mästerkatten i stövlarna och därefter några andra kattsagor.

Sedan skrev vi en gemensam saga om en katt. Vi pratade återigen om sagans struktur. Nu var barnen redo för i par bestämma huvudperson, plats, problem, lösning och slut på sin saga. När planeringen var klar så satte de igång med skrivandet. Här fick barnen själva illustrera sina texter.

För att barnen ska kunna se skillnad på berättande och faktatexter hänger texterna sida vid sida och texterna som jag läste ligger också framme.

Motorikövning den här veckan blev fina kattbilder.

Jj

Efter jullovet startade vi med att barnen enskilt fick skriva om sitt jullov. Bokstaven inleddes med Nu är det jul igen och vi smaskade på julgott efter lågstadiets julgransraskning i idrottshallen. Vi hjälptes åt att ta ner julsaker och julgran.

Jag läste om Pippi Långstrumps julgransplundring och vi använde oss av konstnärens lässtrategi för att kunna se inre bilder. Mycket bra! Barnen fick avsluta sin julbok. Vi passade på att träna på att läsa frågor som kan besvaras med ja eller nej och därefter skriva frågor som kan besvaras med ja eller nej. Varje barn fick skriva en fråga som jag sedan gav till en kompis som fick besvara den. Allra sist läste vi upp frågorna. 

Vi kunde också kontrastera j-ljudet med g i gillar.

Ljudanalys; julkort, jojo, jello, fjäril, linjal, pojke, björn, paj och haj.

Tomtar, tomtar, tomtar

T som i Tomte

Smak skumtomte
Sång Tomtar, tomtar,tomtar
Ljudanalys:tomte, te, tåg, tyg, vante, Gittan, hatt, tupp och katt.

Motorikövning: måla en tomte med vattenfärg.
Vi skrev önskelistor till Tomten, som vi sedan skickade iväg med följande adress:
Tomten
Tomteboda
Hoppas nu på svar!
Svaret kom i januari.

N som i Nalle

Bokstaven N ska utgå från nalle. Barnen har fått i läxa att ta med sig en nalle. Vi började med att berätta om den enligt förslag från Tummen upp!

Barnen och nallen fotades och sedan skulle nallen ritas av.

Vi såg på film En liten nallesaga och läste boken Sagan om Björnungen Nalle.
Därefter skrev vi en gemensam nallesaga i halvklass.



Bokstavsarbetet kom lite efter själva introduktionen, men barnen var så i skrivartagen att det gjorde inget. Ljudanalys:

Smak en liten godisnalle! Sången var självklar Teddybjörnen Fredriksson. Ljudanalys nalle, nyckelpiga, nyckel, nöt, hund, kniv, ren, garn, sten, en och ett och FN.

Ii

Igelkottaskinnet ljöd ut i klassrummet och därefter lyssnade vi på sagan om Igelkotten Tryne. Barnen tillverkade igelkottar genom att först klippa ut en igelkott i kartong för att sedan fästa tallbarr som taggar och lite snygga ögon så klart!
 Bokstaven analyserades med hjälp av följande föremål och smakade gjorde vi på isglass!

Pippi, bil, giraff, kanin, sil, visp, flicka, trafik, isglass, isbjörn, bi.