Faktatexter

Jag hade en tanke med att börja läsåret med faktatexter och använda mig av våra Ipads. Vi började med att gå till havet för att håva. Vi studerade våra fångster och såg sedan en film om maneter. Vi läste fakta om maneter och tog ut stödord och placerade stödorden i en mall utifrån de ämnesspecifika orden; klassificering, utseende, förekomst, föda, förökning och övrigt. Nästa moment var att vi skrev en gemensam faktatext utifrån våra stödord. Allra sist fick barnen i par skriva en faktatext om maneter. Illustrationen blev sedan ett foto som vi hade tagit vid havet.
Nästa vecka gick vi till stranden för att leta blåmusslor. Barnen lärde sig ganska snabbt att sära på musslor och snäckor. Barnen plockad musslor och studerade dem. Vi såg en film och läste fakta och tog ut stödord i mallen. Vi skrev en gemensam text och barnen skrev själva i par. Vi gjorde likadant med fisk. Allra sist valde jag knubbsäl. Tyvärr kom det inte fram några sälar men de finns runt Öland så film fick duga. Vi läste fakta, tog ut stödord och skrev gemensamt men sista gången fick barnen skriva själva för jag ville se om arbetssättet hade landat. Avslutningsvis gick jag igenom alla texterna och vi tittade på en matris och bedömde arbetsområdet. Det var en härligt arbetsområde med språk i alla ämnen!

Våra strandfynd och de olika musslorna.

Färdiga texter om knubbsäl.

Mall för stödord.

Matrisen

Appen som vi använde.

En färdig bok.

Artkunskap

Jag fick även vid den här läsårsstarten den 20/8-15 chans att träffa Arne Trageton. Han ville dessutom intervjua mig. Det kändes som ett hedersuppdrag. Nu skriver vi vidare......

Fredagen den 25/9 2015 var jag inbjuden till en internationell astronautkonferensmiddag i Växjö. Jag var inbjuden i egenskap av student. Först föreläste Christer Fuglesang och därefter bjöds det på en trerättersmiddag. Spännande och intressanta diskussioner vid bordet. Kvällen avslutades med en pratstund med 

2015-11-13

2 foton

Zz

Zz, sista bokstaven.

Zebra, zloty och zoo börjar på Z. Eleverna kom på Zlatan och Zingo också.
Mazariner och pizza kan man äta.
Jazz lyssnade vi på. Härligt bokstavsarbete!

Xx

X
Introducerades med ett filmklipp på en pojke som spelade saxofon och sedan spelade jag blinka lilla stjärna på xylofon. Det var det bästa ordet som jag kunde på komma på som börjar på x. Ord som innehåller x var lite lättare, byxor, läxa, häxa och taxi. Ord som slutar på x kex (det smakade vi på), tax, sax, lax och sex.












Den här veckan skrev eleverna inte egna ordlistor utan vi skrev knasiga meningar tillsammans som eleverna fick illustrera
Mycket lyckat!

Bondgården

Vi har arbetat med bondgården som tema tillsammans med förskoleklassen. Vi startade arbetet genom att titta på en film och bondgården och dess djur. Därefter delades alla elever in i grupper och och fick fördjupa sig om ett djur för att sedan nästa gång studera ett annat djur. Vi fokuserade på får, gris, höns och kor. Vi såg en film, läste en faktatext och skrev sedan en gemensam faktatext om djuret och all fakta samlades i en bok. Vi besökte sedan en bondgård och fick se kossor i ladan och sedan när de släpptes ut i hagen. Vi blev bjudna på smör, ost, mjölk och yoghurt. En toppendag!
Under dessa veckor har vi läst flera sagor om bondgården bla Fyra hönor och en tupp, Vår i Bullerbyn och Den fräcka kråkan.

Vi har skrivit gemensamma sagor och sedan har eleverna i par skrivit sagor om bondgården. Eleverna har också i teknik och bild tillverkat bondgårdsdjuren.

Här är våra böcker

Sagor som eleverna har skrivit i par

kossor

Tuppar 

Grisar i stian

Betande får

Vi avslutade arbetsområdet med en gemensam samling och utställning av våra djur.

Cc

Näst sista bokstaven introducerades med sången Citron Citronita och vi smakade på citron.
Ljudanalys, cd, chips, citron, curry, clown. Här kunde vi uppmärksamma att c kan låta som sj, s eller k.
Vi fortsatte med däck, bock och tack. Här blev det genomgång av vokalljud och att vi inte skriver kk.
Analysen avslutades med två förkortningar wc och mc.

Yy

Idag var det dags för Yy som i sången Min Maya min Piraya.
Vi smakade på yoghurt.
 Ljudanalys: yngel, yxa, yoghurt, vykort, flygplan, fyra, fyr, byxor, sy och paraply.
Eleverna är så vana vid arbetsgången allt flyter på! Ordlistorna blir långa och fina.

Qq

Bokstavsarbetet inleddes med Q ur Majas alfabetssånger och därefter tittade vi på
Varför är det så ont om Q?
Hasse Alfredsson läser första avsnitten ur sin bok.
(19 min ur Öppet arkiv)
http://www.oppetarkiv.se/video/1399273/varfor-ar-det-sa-ont-om-q-avsnitt-1-av-5

Den här gången skrev vi en gemensam ordlista.

Därefter arbetade eleverna med två arbetsblad, att leta efter bokstaven Qq.

Det finns faktiskt något att smaka på innehållande Q- kumquat!

1. 

   Q-ordlista

Hh

Honung, (smakade vi på), hund, höna, häst, hus, hö, hona och hane. Alla dessa ord passar bra ihop med vårt arbete med bondgården.

Vi inledde med sången Hajarna och analyserade följande ord:

haj, hatt, hund, hus, häst, honung, noshörning och och.


















Ordlistorna blev långa och fina...

Ff

Bokstaven introducerades med sång Fader Abraham.
Ljudanalys: Fikon (smakade vi), flygplan,  fisk, får, fot, fem, film, toffla, luft, giraff, och scarf.
Veckans finmotorikövning blir att vika flygplan. Jag läste ur böckerna Flygresan och Daniel tar flyget. Om vi hinner ska vi skriva en gemensam berättelse om flygplan. Våra flygplan ska vi testflyga ute på fotbollsplanen under veckan.

Dd

Jag hittade aldrig någon bra sång med d så vi tittade på ett klipp med delfiner.
Dadlar, drake, (eldsprutande) drake, (som man flyger med) delfin, docka, dinosaurie, sköldpadda, tändstickor, hund, sytråd analyserade vi. Smakade på dadlar och det var annorlunda tyckte de flesta.

Barnen är så inne i bokstavsarbetet nu så ordlistorna blir långa och fina.

Nästa skrivövning blir att skriva du.

Pp

Påsk och pappa och pingvin

Pingvinens cha-cha inledde bokstavsarbete och jag läste en faktabok om pingvinen. Vi smakade på päron och analyserade

paket, pingvin, päron, penna, påse, paraply, äpple, apa, visp, och tupp.


Det blev inga ordlistor den här veckan utan rita och skriva sammansatta ord med påsk.

Nästa skrivövning blir att skriva om sin pappa. Barnen har vi veckoläxa att rita av sin pappa.

Motorikövning blev att färglägga påskbilder.

Samarbete förskoleklass och ettan

Vi ska under några tisdagar blanda barnen i grupper och barnen ska tillsammans få skriva dikter om olika färger. Jag läste först två olika färgdikter och sedan skrev vi en gemensam färgdikt. Därefter fick ettorna visa förskoleklasseleverna vid datorn. Barnen satte igång med stor glädje och stort engagemang. När dikten var klar fick de läsa upp den för mig och den skrevs ut och det målades härliga bilder till dikterna. Dikterna monterades och lästes upp för övriga i gruppen. Nu hänger alla dikter i fönstret så att alla kan läsa dem.

Bb

Bolldag för lågstadiet inspirerade bokstavsarbetet. Vi ritade bollar. Bokstavsarbetet började med sången Banankontakt och vi smakade på bananer. Jag läste Bananboken.
Ljudanalys: blomma, bil, banan, björn, bok, bil, näbb, brev, boll.
Jag har läst i någonstans att barnen fick skriva brev till någon och det tänkte jag att vi också skulle göra. Barnen fick ett brev i bokstavslådan från Mini som uppmanade dem att skriva ett svar. Det gjorde vi gemensamt. Senare under veckan fick barnen skriva egna brev till någon.

Gg

Introduktionen blev faktiskt med Små grodorna som vi dansade till och jag läste en saga om grodkungen. Gojibär smakade vi på. Gott! Groda, gris, glass, gem, fluga, flagga, vagn, drottning, tåg och ring blev det i ljudanalysen. Ordlistorna blev långa!

Vi spelade grodspelet och läste en faktatext om grodor. Här passade jag även på att prata om livscykeln hos grodan utifrån vår NO-bok. Därefter var det dags att använda DiNO, Skolverkets material om grodans livscykel.

Motorikövningen blev att måla en en groda på en sten och klippa en fin groda.

Reading Power

Nya begrepp hela tiden!
Detta kommer från den kanadensiske läraren och författarinnan Adrienne Gear. Hon är är också school literacy developer i British Columbia, Kanada.
Hon tar upp fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de kan med hjälp av sina egna erfarenheter kan skapa mening i texten. För skönlitteratur är det följande:

1. connect /göra kopplingar
2. question/fråga
3. visualize/visualisera
4. infer/göra inferenser
5. transform/förändra sin syn på något  

Adrienne Gear är i vår aktuell med en svensk översättning av boken Non Fiction Reading, som på svenska heter Att läsa faktatexter.

I filmklippet berättar forskarna Barbro Westlund och Catharina Tjernberg om varför vi bör undervisa i läsförståelse och att det gärna får ske så tidigt som möjligt.
http://www.ur.se/Produkter/182939-Strategier-for-lasforstaelse-Introduktion


Till detta har jag läst en avhandling av Maria Levlin, Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår.
Den här avhandlingen visar på att lässvårigheter ofta är kopplad till svag hörförståelse. Hon kunde även se att hörförståelsen påverkar resultaten i matematik i de nationella proven i åk 3.

Barnens lässvårigheter kunde delas in i tre grupper:

1. Elever med enbart svårigheter med läsförståelsen.
2. Elever med svårigheter att avkodning men inte läsförståelse,
3. Elever som hade svårigheter med både läsförståelse och avkodning.

Hälften av eleverna med läsförståelsen uppvisade också svårigheter med hörförståelse dvs lyssna, förstå ord, meningar och berättelser. 

Samtliga elever i grupp två hade inga problem med hörförståelse.

Därför blir arbetet med läsförståelse också viktigt att arbeta med ordförståelse, grammatik och förståelsestrategier. 

Uu

Uu introducerades med Fråga Ugglan. Det blev lite nostalgiskt för mig, mina barnprogram. Vi tittade på bilder och analyserade ljud ur orden. Smaka på u, det blev falU råg rUt.

Barnen har ritat ugglor och skrivit långa fina ordlistor med u-ord, kul var att var nog att skriva rumpa och prutt!
Vi läste en faktatext och en saga om en uggla under veckan.
Vi pratade också om uttrycket Klok som en uggla.
Jag passade även på att föra in lite värdegrundsdiskussioner utifrån UR:s program, Ugglan och kompisproblemet. Ugglan ger lite knasiga idéer och barnen fick hjälpa till att ge bättre förslag på lösning.

Våra ugglor!

Ljudanalys: uggla, ull, USA, mus, duva, gurka, hus, ljus, fluga och intervju.

Härliga ordlistor.

Öö

Vår egen ö stod i fokus. Vi lyssnade på Ölandssången och tittade på kartan över Öland. Därefter tittade vi på bilder och analyserade ljudet ö.
Vad ska man då smaka på som börjar på ö? Inte öl, men väl en ört, gräslök. Barnen är så inkörda på arbetsschemat så det går i rasande fart.

Pojkar kan visst skriva!

Det är titeln på en avhandling som jag läste under jullovet 2014. Katharina Andersson har i sin avhandling analyserat texter som  pojkar skrev på de nationella provet 2009 i åk 3. Eleverna skrev fyra texter i olika genrer och Katharina har närläst 231 pojkars texter. Avhandlingens forskningsfråga var ”Hur visar pojkarna sina kompetenser att skriva på det nationella provet 2009?”.

Här är en länk till Katharinas föreläsning om avhandlingen.

https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=IVdXz0I3boo

Sociala medier som inspiration

För att inte vara så ensam i mitt dagliga arbete kring ASL, har jag nytta av det vidgade kollegiet i form av Facebookgrupper, Att skriva sig till läsning, En läsande klass, Nya språket lyfter, Pedagoger delar med sig Bedömning för lärande och iPads i skola och förskola.

Hemsidor, Pedagog Stockholm och Pedagog Malmö är riktiga guldgruvor.

Inte minst olika bloggar som Christer Frimans Tangentdansen och Erica Lövgrens följer jag.
Det finns fler .....

Cirkelmodellen

När jag valde att ge mig i kast med ASL funderade jag kring hur vi skulle skriva texter och läste bl a Greppa språket, Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet utgiven av Skolverket och läste om cirkelmodellen och genrepedagogiken. Jag har utgått från deras modell på sidan 89.

De fyra faserna i modellen:

1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet.
2.Studera texter inom genren för att få förebilder.
3. Skriva en gemensam text.
4. Skriva en individuell text.

Därefter läste jag Gibbons och har nedan skrivit ner lite tankar från den boken.

 Gibbons. Lyft språket Lyft tänkandet Språk och lärande.

Huvudinnehåll/viktigaste informationen i texten?

Det är viktigt att ha höga förväntningar på alla elever. ”Att våra elever har obegränsad potential.” (s 25) Undervisningen ska vara inriktad på utveckling av språk, litteracitet och ämneskunskaper samtidigt. ( s 27)

Gibbons ”Alla ämneslärare bör betrakta sig själva som lärare med ansvar för språket i sitt ämne.” (s 84) Att integrera språkliga aktiviteter i ämnesundervisningen. Gibbons ger många tips detta sid 105-122.

Vygotsky anser att lärande är främst en samarbetsaktivitet som äger rum i en viss sociokulturell miljö. Wells säger ”Vilka vi blir beror på vilket umgänge vi har och vad vi gör eller säger tillsammans.” (s 42)

Kognitiva krävande aktiviteter

1.      Arbeta med ämnesrelaterade begrepp och tankar som en ämnesexpert

2.      Omvandla kunskap för nya sammanhang, andra syften och till annan målgrupp

3.      Göra kopplingar mellan praktisk och teoretisk kunskap

4.      Arbeta med utvecklande samtal dvs samtal kring de centrala principerna i ett ämne, kommunikationen är dubbelriktad och djupgående

5.      Göra kopplingar mellan talat och skrivet språk och försöker skapa mening i det ämnesspecifika

6.      Skaffa sig ett kritiskt förhållningssätt till kunskap

7.      Använda sig av metaspråk (språk om språk)

Gibbons påtalar vikten av att bygga broar mellan det vardagsrelaterade språket till det mer abstrakta. (s 89) Använd konkreta exempel som är välbekanta. (s 94) Textsamtal behövs när skolans texter fyllda av nominaliseringar och nominalgrupper. Intressant blir då att tänka på undervisning a´la Janus. (s 100-105) Gibbons ger exempel på hur detta på sid 125-157 där hon ”hävdar att läsaktiviteter bör bygga broar till texten som eleven läser för att de ska bli skickliga på att läsa”. (s 157)

I kapitel 6 beskriver Gibbons hur lärare kan stötta skrivutvecklingen. Författaren menar att vi som lärare måste kunna de olika språkliga dragen hos de olika genrerna för att vi ska kunna stötta våra elever. Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning beskrivs på sid 170-187).

Gibbons beskriver lärarledda samtal med autentiska frågor som ett språkutvecklande arbetssätt i kapitel 7 s 190-216. Traditionella klassrumssamtal kan ändras så de blir mer språkutvecklande.

Gibbons skriver ”Att samarbeta med kollegor kan vara ett bra sätt att förstå vilket språk och vilka genrer som är centrala i ert ämne.” 

Åå

Ur Majas alfabetssånger lyssnade vi på Åkervinda som introduktion. Vad kan man smaka på å? Jo, åkerbär men det hittade jag inte så det blev blÅbärssoppa.

Vi analyserade åsna, åtta, år, årstider, tråd, tåg, blåbärssoppa, blå.
I mattelyftet har jag i uppdrag att genomföra en lektion med att barnen ska komma på ett matteproblem och därför ska barnen i par skriva en mattekluring om en åsna.

Jag har också tänkt att det passar bra att repetera år, årstider och månader just på bokstaven å.